Senaste nytt

Kristdemokrater i Svenska kyrkan har justerat sitt namn till Kristdemokrater för En levande kyrka. Det nya namnet speglar bättre förbundets målsättning med sin verksamhet i och för Svenska kyrkan.

Namnjusteringen beslutades vid höstens extra förbundsstämma och Kyrkostyrelsen har ombetts att registrera nomineringsgruppens namnjustering inför kyrkovalet 2013.

- Vi längtar efter en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum, säger förbundsordförande Therese Engdahl. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt.

Förbundets förkortning är oförändrat KR och det färgglada hjärtat är fortsatt förbundets kännetecken i framtoning och logotyp. Hjärtat har varit förbundets kännetecken i fyra år men innebörden i bilden är förmodligen okänd för många. 

Symboliken i hjärtat:

• Hjärtat symboliserar kärleken
• Färgrikedomen står för den befriade (evangeliska) glädjen i att kunna se olikhet som en rikedom.
• Det övre högra hörnet av hjärtat ger ett intryck av att ett färgfält saknas. Det symboliserar den viktiga tanken om människans ofullkomlighet.
• Hjärtat ser även ut att ha brustit, vilket symboliserar berättelsen om Jesu död på korset på grund av människans ofullkomlighet.
• Hjärtat blir helt endast när det är inneslutet i den fullkomlighet som Anden (den vita färgen) ger.
• Samtidigt är en levande kyrka något som växer vilket gör det naturligt att hjärtat i bilden får tankarna att gå till ett växande träd.

Förbundets ordförande Thérèse Engdahl formulerade i samband med stämman sin vision för förbundet. 

”Vi längtar efter en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar högt. Vi vill att Svenska kyrkan skall fungera som ett sammanhållande kitt och en gemenskapsfrämjande kraft i samhället. Kyrkan skall vara en aktiv normbildare men hon skall också förknippas med delaktighet och sammanhang, frihet och förnyelse, andlighet och djup, glädje och fest. Kyrkan skall vara ett naturligt stöd för enskilda människor och familjer i livets alla faser.

För att nå målet om En levande kyrka, verkar vi för ett nytt valsystem med renodlade personval på alla nivåer inom Svenska kyrkan.

– Genom att verka för ett nytt valsystem med renodlade personval vill vi sätta punkt för de politiska partiernas kontroll över trossamfundets inre liv. Kyrkans många frivilliga och förtroendevalda bör inte avkrävs lojalitet gentemot en nomineringsgrupp, utan fritt få söka sin sanning och sin styrka i kyrkans urkund.

Så vill vi främja Enhet och Livaktighet i En levande kyrka” sa Thérèse Engdahl med eftertänksam betoning av orden.

Dagens förbundsstämma började med en andakt där vi alla hjälptes åt att tända ljus som tillsammans bildade ett hjärta. Göran Sagen talade sedan om hjärtats betydelse och att det är en viktig symbol för livet.

Därefter berättade Stanley Ekelund, som är ny kampanjledare om de tankar han har kring valet och gick igenom inriktningsprogrammet och valplanen. Det var en bra dialog gällande inriktningsprogrammet. Det blev ett konstruktivt samtal med stort engagemang och många bra åsikter. Stanley uttryckte glädje över att arbeta tillsammans med hela nomineringsgruppen inför det stundande valet.

Den officiella delen av stämman öppnades av förbundets ordförande Theresé Engdahl. Den första frågan på stämman var att besluta om en stadgerevision. Det första beslutet togs på förra stämman och det behövs två beslut för att genomföra en förändring. Det innebär att i fortsättningen räcker det med ett beslut för att i framtiden kunna ändra i stadgarna, i stället för att det behövdes två stämmobeslut. Det togs ett enhälligt beslut i frågan.

Därefter presenterande Theresé förslaget på en namnjustering av nomineringsgruppens namn, med en förklaring varför vi föreslår en justering av namnet. På stämman i april fanns det några olika förslag på namn. Styrelsen har bearbetat namnförslagen under våren och sommaren och enats om att det namn som bäst anger förbundets inriktning och mål är "Kristdemokrater för En levande kyrka". Efter en givande dialog så beslutade stämman att ställa sig bakom förslaget att justera namnet till Kristdemokrater för En levande kyrka.

Valplanen fastställdes så som den tidigare under dagen presenterats av Stanley, med tillägget att styrelsen ansvarar att kontinuerligt uppdatera valplanens bilagor. Inriktningsprogrammet fastställdes att gälla med några justeringar om vikten att bistå kristna som förfölj för sin tro och några andra punkter som framkommit under förmiddagens samtal.

Förbundets ordförande framförde ett stort tack till Iris Denstedt Stigzelius och Ingela Eriksson. Tillsammans med Uppsala stiftkrets hade de gjort ett fantastiskt jobb med det praktiska kring denna stämma. Bo Herou som varit dagens ordförande avslutade förhandlingarna och därefter visades den nya logotypen upp med ett stort gillande från deltagarna.

Stanley Ekelund

Vi beklagar djupt det som framkommit om Alexander Radlers
samröre med Stasi. Det är med sorg vi kan konstatera att de
anklagelser som riktats mot honom visat sig ha saklig grund. 

Det är aldrig fel att ge en människa, som befinner sig i en utsatt situation, mänskligt stöd och att tro på hans oskuld tills motsatsen är bevisad.

Så har nu skett och då är det givet att förbundet, med den starka koppling till mänskliga fri- och rättigheter, sanning och rättvisa, som finns i hela den kristdemokratiska rörelsen, med kraft tar avstånd från de handlingar, som personen i fråga gjort sig skyldig till.

I fallet Radler har förbundsledningen för Kristdemokrater i Svenska kyrkan varit informerad om att stiftsledningen tagit ansvar för en sakkunnig granskning av sanningshalten i de anklagelser som riktats mot honom. Till dess att stiftets granskning kommit till en slutsats har förbundsledningen valt att tro på de försäkringar om oskuld som Radler upprepat ett flertal gånger.

Mot bakgrund av att Radler nu överbevisats om sådant samröre med Stasi, som han tidigare förnekat, är det förbundets uppfattning att han i ett slag förbrukat hela det förtroende han hittills fått som ledamot i Kyrkomötet för Luleå stift. När det gäller Radlers möjligheter att stå kvar som medlem i förbundet är det en fråga som enligt förbundets stadgar i detta fall skall avgöras av styrelsen i Luleå stiftskrets.  Frågan kommer att aktualiseras vid en överläggning den 31 juli.

Thérèse Engdahl                

Förbundsordförande

Kristdemokrater i Svenska kyrkan har vid olika tillfällen fört fram kritiska synpunkter och alternativa lösningar på många punkter i de frågor som belyses i Strukturutredningen Närhet och samverkan. Vi har sett att det är viktigt att delta i diskussionen både i olika remissorgan och i kyrkostyrelsen för att påverka skrivelsens utformning. Därigenom har vi tillsammans med andra lyckats åstadkomma förändringar av utredningens förslag till det bättre på ett antal punkter. Framför allt säkerställer vi att församlingarnas medlemmar ges möjlighet att bli delaktiga i tillsättningen av församlingsråden. 
                                     
Vi vill dock markera vår principiella ståndpunkt i några frågor.

1) Församlingen som kyrkans grundläggande enhet.

Församlingen bör fortsatt vara kyrkans grundläggande enhet, inte pastoratet som skrivelsen föreslår. Vad är en församling om den inte regelbundet firar gudstjänst och har ansvar för församlingens grundläggande uppgifter? Enligt skrivelsen är pastoratet en samverkansform mellan församlingarna i pastoratet, men i verkligheten övertar pastoratet församlingens uppgifter och kan delegera till församlingsrådet att besluta i vissa frågor. Under överläggningarna har det gång på gång påpekats att nu blir pastoratet det lokala pastorala området. Vad är då en församling som ingår i ett pastorat?

2) Val till församling bör ske genom direkta val.

Om församlingen är något mer än ett distrikt i ett pastorat, så bör församlingen själv få välja sin styrelse – församlingsrådet. Skrivelsen har dock markerat församlingens roll tydligare än utredningen genom föreskriften att församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska föregå kyrkofullmäktiges val av församlingsråd. Vår målsättning är att även församlingsrådet bör väljas i allmänna val, men dit var det inte möjligt att nå i en uppgörelse.

3) Församlingen ska ha kvar de fyra grundläggande uppgifterna enligt KO.

Kyrkoordningens definition av församlingens grundläggande uppgifter bör ligga kvar på församlingen. Varje församling bör själv kunna avgöra om man i vissa uppgifter samverkar med andra församlingar inom pastoratet t.ex. i konfirmandarbetet. Församlingsråden bör även ges en tydligare roll i utarbetandet av församlingsinstruktionen, även om den är gemensam för hela pastoratet.

Bertil Olsson (KR)

Vid riksstämman i april fick förbundsstyrelsen i uppdrag att noggrant analysera diverse namnförslag ur ett antal olika perspektiv. Uppdraget syftar till att komma fram till ett namn, som med så stor tydlighet som möjligt ger kyrkoväljarna en fingervisning om vad förbundet vill med Svenska kyrkan.

Moderata Samlingspartiet vill inte längre verka som parti i Svenska kyrkan. De kyrkligt aktiva moderaterna har därmed fått en unik möjlighet att sälla sig till den växande skara, som värnar om Svenska kyrkans oberoende gentemot det partipolitiska inflytandet. Vad gör de? Jo, de ansöker hos kyrkostyrelsen om att få bilda en nomineringsgrupp med namnet ”Borgerligt alternativ”. De moderater, som ansluter sig till den nya nomineringsgruppen med det namnet kommer att befästa sin ställning som partipolitiska aktörer i Svenska kyrkan.

Kristdemokratin är en världsvid rörelse och ideologi baserad på den kristna värdegrunden. Alla demokratiska föreningar och organisationer, som arbetar med utgångspunkt från den värdegrunden, kan kalla sig kristdemokrater. Att regeringspartiet Kristdemokraterna har samma värdegrund och samma namn som vårt förbund, är inget skäl till att vi, som arbetar i den kyrkliga sfären, ska släppa det. Med rätt tillägg i vårt namn kan vi göra det tydligare för kyrkoväljarna vad vi vill och arbetar för: En kyrka, som inte styrs av partipolitiska och sekulära hänsyn. En kyrka, som tar vara på det ideella engagemanget. En kyrka, som finns till hands för de små, de utsatta. En inbjudande och öppen gemenskap som är mer angelägen om att vara trogen sin Herre än att vara politiskt korrekt. Kort sagt: En levande kyrka.

Du som medlem har nu möjlighet att lämna synpunkter till förbundsstyrelsen om det nya namnförslaget och vi uppmanar dig att göra det nu! Vid den extra riksstämman 29 september vill vi ha en bred enighet och uppslutning kring ett nytt namn. Låt oss få veta vad du tycker!

Och så vill jag förstås önska en riktigt skön sommar!

Thérèse Engdahl

Förbundsordförande

Ny förbundsordförande, första beslut för revision av stadgarna samt livfulla diskussioner kring namnfrågan med inriktning på nytt namn vid extrastämman i september – dessa tre ämnen dominerade riksstämman lördagen den 21 april i S:ta Birgittakyrkan i Knivsta för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR.

 Avgående förbundsordföranden Bertil Olsson, Lammhult i Växjö stift, som innehaft sin post sedan 2010 då han efterträdde Kurt Hedman, Linköpings stift, avtackades varmt av tillträdande Therese Engdahl, Åhus i Lunds stift.

 - Det är en stor tillgång att du med ditt stora kunnande och erfarenhet fortsätter i förbundsstyrelsen, betonade Therese Engdahl, som nu blir förbundets fjärde ordförande och den första kvinnliga, dessutom för första gången från landets sydligaste stift.

Therese Engdahl gav uttryck för stor glädje att få axla förtroendet att leda förbundet. Till alla församlade ombud från de olika stiftskretsarna runtom i landet påminde hon om behovet av stöd, uppmuntran och uppslag om hur KR kan bidra till att engagemanget och arbetet för att stärka församlingslivet i Svenska kyrkan bäst kan komma till uttryck.

Även när det gällde de övriga valen följde riksstämman valberedningens förslag. Det innebär att på de lediga ordinarie platserna valdes Göran Sagen (nyval), Västerås stift, tillika ny vice förbundsordförande, Kristina Töyrä, Luleå stift, Marianne Kronbäck (nyval), Göteborgs stift, Bertil Olsson, Växjö stift, och Bo Herou, Lunds stift.

Elisabeth Hillbratt, Stockholms stift, och Kristina Vigren, Linköpings stift, hade avböjt omval.

Kvarstår som ordinarie ledamöter i styrelsen fram till 2013 gör Stig-Arne Persson, Karlstads stift, Ingvar Hansson, Linköpings stift, och Lars-Erik Prosén, Uppsala ärkestift.

Ersättare i förbundsstyrelsen blev i rangordning Irene Oskarsson, Linköpings stift, Helena Klahr Fast (nyval), Skara stift, och Kerstin Rossipal (nyval), Stockholms stift.

Ekonomin är stabilt god och medlemstalet ligger kvar på knappt 1.200. Noterbart är en positiv medlemsutveckling i den starkaste stiftskretsen Stockholm.

Stadgerevisionen kräver ytterligare ett beslut och kommer i framtiden underlätta att snabbare och smidigare kunna ändra stadgarna då det ska räcka med ett enda beslut, men med kvalificerad majoritet i form av tre fjärdedelar. Idag fordras två likalydande stämmobeslut, dock bara med enkelt flertal.

Namnfrågan har aktualiserats efter ett förslag till förbundsstyrelsen från Västerås stiftskrets om byte till Kristdemokrater för Levande församlingar. Att behöva ange Svenska kyrkan i namnet ses som obehövligt då det är uppenbart vilken kyrka kyrkovalen äger rum i. Namnet borde bättre ange förbundets inriktning och mål med sin verksamhet.

En stor del av stämmoombuden deltog med liv och lust, med olika tankar och aspekter kring namnet med särskilt fokus på begrepp som kristdemokrater, allians, levande församlingar eller levande kyrka.

Stämman enades om att beslut ska fattas vid extrastämman i september. Då har de nya stadgarna trätt i kraft, varvid det alltså räcker med ett enda beslut förutsatt att man enas brett med en tre fjärdedels majoritet. Dessutom har de olika tankarna från aprilstämman hunnit sjunka in ytterligare och bearbetats vidare i förbundsstyrelsen och de tolv stiftskretsarna.

 Lennart Sacrédeus          

           (Insändare i Kyrkans Tidning 2012-04-05)

När Svenska kyrkan fick förändrade relationer med staten, var de stora riksdagspartierna måna om att bevara sitt inflytande över Svenska kyrkan. Det kyrkomöte som 1999 antog Kyrkoordningen som ersättning för Kyrkolagen och Församlingsstyrelselagen, var helt dominerat av Socialdemokraterna, Centern och Moderaterna. För att bevara sitt inflytande blev kyrkoordningen i mycket en blåkopia på Kommunallagen, Riksdagsordningen och Vallagen.

Man omöjliggjorde för enskilda medlemmar att väljas till något förtroendeuppdrag i församling, stift eller rikskyrka utan att tillhöra någon grupp.  Man bara nyskapade ordet nomineringsgrupp för att dölja att det var partierna som skulle fortsätta att styra.

Efter ett par år lämnade fyra av riksdagens partier kyrkopolitiken och lät de som var aktiva i Svenska kyrkan bilda helt fristående förbund. POSK – det dittills enda partipolitiskt obundna alternativet fick så småningom sällskap av andra nomineringsgrupper. Nu har också Moderaterna beslutat att som parti lämna kyrkopolitiken.

Är det inte nu dags att börja fundera över ett helt nytt system för val inom Svenska kyrkan, där personligt förtroende betyder mer än grupptillhörighet?

 Vi utmanar nu den grupp som de moderata kyrkopolitikerna håller på att bilda att ta initiativ till att samla alla fristående nomineringsgrupper till diskussion ang. ett valsystem, som en gång för alla får bort de politiska partiernas möjligheter att styra Svenska Kyrkan. Låt oss tillsammans utmana Socialdemokraterna,  Centern och Sverigedemokraterna. Då finns det chans att få en levande kyrka, som leds av engagerade medlemmar utan partipolitiska hänsyn.

För Kristdemokrater i Svenska kyrkan

Bertil Olsson
Förbundsordförande

Lördagen den 21 april 2012 klockan 9.30- ca 17.30

S:ta Birgittakyrkan, Häradsvägen 4 i Knivsta

Alla medlemmar hälsas välkomna

Program med cirka-tider

  9.30 Kaffe/te & småfranska

10.00 Stämmoförhandlingar

12.00 Lunch

13.00 Stämmoförhandlingar fortsätter

14.30 Kaffe/te & frukt

15.00 Föreläsning om dopet i luthersk kontext

          Professor em. David Hellholm

Anmälan till förbundsstyrelsens presidium:

Bertil Olsson tel. 0472-26 11 82, 070-675 46 46 E-post: [email protected]

Thérèse Engdahl tel. 044- 24 71 02, 073-435 40 68 E-post: [email protected]

Glöm inte att meddela om du har behov av speciell kost!

För frågor, meddelanden eller speciella önskemål går det bra att kontakta

Iris Denstedt-Stigzelius, som står för arrangemanget på plats.

Tel. 018-34 14 10, mobil 0705-17 60 31.

Ordinarie ledamöter i kyrkomötet och förbundsstyrelsen fortsätter efter riksstämman med konferens i S:ta Maria Alsike, Brunnbyvägen 54, 791 21 Knivsta.

Konferensen beräknas avslutad ca kl. 15.00 på söndagen.

OBS! För övernattning på vandrarhemmet medtages lakan!

Ev. kan några boende i närområdet få övernatta i hemmet.

Anmälan enligt riksstämman ovan.

Förhinder meddelas gruppledaren Karl-Gunnar Svensson på tel. 0340-67 14 33 eller 070-575 68 57 E-post: [email protected]

Vid förra årets förbundsstämma väcktes frågan om ett tillägg till vårt namn som angav vad vi vill med vår nomineringsgrupp. För levande församlingar nämndes då som ett alternativ. Under året har förbundsstyrelsen diskuterat frågan. I enighet har vi kommit fram till att ”i Svenska kyrkan” inte längre fyller någon funktion.  Tillägget var nödvändigt när vi markerade vårt oberoende av vårt moderparti. Nu är det viktigare att markera vad vi vill med Svenska kyrkan. Under diskussionerna har ett alternativ varit att byta ut hela namnet. Det förslag som då har varit aktuellt är ”Allians för levande församlingar” med förkortningen ”aLF”. En beteckning som förekom på många håll i kyrkovalen innan direktvalen infördes till stift och kyrkomöte. Förkortningen uttyddes då: ”arbetsgruppen för Levande Församlingar”.

Vi fastnade dock för att det kunde vara svårt för väljarna att identifiera oss om vi byter hela namnet. Men vår betoning kommer i framtiden mer och mer att ligga på ”Levande Församlingar”

Förbundsstyrelsen har beslutat att föreslå förbundsstämman att ändra förbundets namn till ”Kristdemokrater för levande församlingar”. Utan att det finns något beslut om utformningen av vår nya logotyp så kommer den att få en utformning där ”kristdemokrater för” träder i bakgrunden och ”LEVANDE FÖRSAMLINGAR” framhävs. Stämman kommer också att få ta ställning till en revision av våra stadgar, som antogs när förbundet bildades 2004 och där det hittills bara gjorts smärre justeringar. Årets förbundsstämma blir också upptakten till nästa års val.

Har du synpunkter på namnfrågan hör gärna av dig till: [email protected]

                
Moderaterna har vid sin partistämma den 23 oktober beslutat att den kyrkopolitiska nomineringsgruppen inte längre får lov att använda namnet ”Moderaterna” i samband med de kyrkliga valen. Detta öppnar en unik möjlighet för vitalisering av demokratin både inom Svenska kyrkan och i den allmänna politiken.

 När Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) bildades som självständigt förbund 2004 och frigjordes från det kristdemokratiska partiet, kunde det nya förbundet behålla den internationellt gångbara benämningen kristdemokrater, eftersom den kristdemokratiska rörelsen är så oerhört mycket större än det svenska partiet med samma namn. Kristdemokrater i Svenska kyrkan är idag relativt sett större i Kyrkomötet än Kristdemokraterna är i Riksdagen. Dessutom var KR den enda grupp med koppling till den borgerliga alliansen, som stärkte sin ställning i det senaste kyrkovalet.

 Men vi är inte nöjda med den nuvarande situationen och samtalar gärna med andra om hur vi tillsammans kan öka engagemanget och delaktigheten i de kyrkliga valen, där valdeltagandet är mycket lägre än i de allmänna valen och de ekonomiska resurserna ytterst begränsade. Trots det finns det betydligt fler nomineringsgrupper (partier) i Svenska kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet, än i Riksdagen. Konsekvensen av detta är att ingen av nomineringsgrupperna orkar med att fullt ut nå väljarna med sina budskap. De flesta nomineringsgrupperna i Svenska kyrkan har svårt att rekrytera kandidater till de tusentals förtroendeuppdragen inom Svenska kyrkan. Fragmentiseringen och resursbristen leder till ett demokratiskt underskott i de kyrkliga valen. Moderaternas beslut skapar förutsättningar för en välbehövlig konsolidering av ”partistrukturen” inom Svenska kyrkan.

 De flesta nomineringsgrupper i de kyrkliga valen är förmodligen beredda att med öppna armar ta emot hemlösa moderater i sina grupper. Det är mycket som talar för att Partpolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK), Folkpartister i Svenska Kyrkan (FISK) och Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR) ligger närmast till hands som alternativ.

 Genom sin storlek kan de tillfälligt hemlösa moderata kyrkopolitikerna få ett betydande inflytande i de nomineringsgrupper de söker sig till. De som söker sig till KR lär särskilt uppskatta förbundets prioriterade målsättning att ta ytterligare viktiga steg mot en avpolitisering av Svenska kyrkan. Det kan ske genom införandet av ett nytt valsystem av liknande slag som redan finns i andra protestantiska kyrkor. Vi talar om renodlade personval, där det är kyrkan själv som organiserar valen utan att vara beroende av organiserade nomineringsgrupper/partier. Se mer om detta på www.personval.nu.

 De moderater, som nu söker efter likasinnade i det kyrkopolitiska landskapet, kommer att finna tre centrala värderingar, som styr verksamheten i vår grupp. Det handlar om att verka för levande församlingar, där Jesus Kristus står i centrum. Det handlar om att i både ord och handling bejaka ett socialt patos för de utsatta, sargade och sårbara i samhället. Och det handlar om att värna och stödja familjen, som i dess olika skepnader är den grundläggande och sårbara sociala byggstenen i samhället. Alla, som känner sig komfortabla med dessa grundvärderingar, bör känna sig hemma i vårt förbund. Vi välkomnar och ser fram emot nya, vitala bekantskaper - och vi har inget krav på att man ska tillhöra ett visst allmänpolitiskt parti. Vi frågar inte ens efter detta. 

 Samtidigt är vi öppna för helt nya, spännande tankar om hur vi bäst tar vara på det demokratiska och ideella engagemanget i Svenska kyrkan. Vi lever ju i en tid där åtskilligt är annorlunda än vi vant oss vid.

 För Kristdemokrater i Svenska kyrkan

 Bertil Olsson
Förbundsordförande

Karl-Gunnar Svensson
Gruppledare i kyrkomötesgruppen

Denna vecka möts i Uppsala Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, för att fatta flera stora beslut för vårt lands största kristna samfund. Ett rör den framtida organisationen för Svenska kyrkan i utlandet, SKUT, där jag deltog i den utredning som 2009 presenterade ett enigt förslag.

Allt talar för att bandet med biskopen i Visby, ett ämbete som sedan i våras innehas av den tidigare Orsa- och Åhlprästen Sven Bernhard Fast, kommer att bestå. Äntligen ges kyrkomedlemmar bosatta utanför rikets gränser att få en direktrepresentation i Kyrkomötet med två ledamöter. Dessutom inrättas ett råd under Kyrkostyrelsen, med Visbybiskopen som självskriven ordförande, där minst en fjärdedel av platserna ska tillsättas med kyrkligt aktiva i utlandsförsamlingar. 

En principiellt viktig fråga berör motion 32 från Socialdemokraternas och Centerpartiets gruppledare Olle Burell, Stockholms stift men uppväxt i Hedemora, och Karin Perers, By utanför Avesta och därmed vårt stift Västerås. De båda vill införa krav på att samtliga präster i Svenska kyrkan måste inneha vigselbehörighet.

Ett oenigt tillsyns- och uppdragsutskott vill bifalla motionen. Reservationer från Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, och Moderaterna visar att förslaget är djupt kontroversiellt.

Vi i KR och övriga reservanter finner det orimligt att en statlig myndighet, i detta fall Kammarkollegiet, i praktiken beslutar i vilken mån ett antal präster ska äga rätt att utöva kyrkans vigningstjänst. Exempelvis skulle det innebära att om motionen gällt idag skulle förre Karlstadsbiskopen Bengt Wadensjö blivit fråntagen sin rätt att utöva kyrkans vigningstjänst, inte av Svenska kyrkan, utan av Kammarkollegiet.

Kyrkomötet gav en uttrycklig försäkran vid äktenskapsbeslutet 2009 att ingen präst ska tvingas förrätta en viss vigsel, precis som det varit tidigare. Att ta steget fullt ut och obehörigförklara präster för att de inte vill förrätta kyrkliga vigslar skulle vara en oförsvarlig överreaktion och att ta till maktmedel.

Återinföra inte statskyrkan genom att låta Kammarkollegiet avgöra vem som är präst eller inte. En fri kyrka måste klara det själv.

Lennart Sacrédeus, Mora,
ledamot av Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR.

Så har då den strukturutredning, som tillsattes efter en motion i kyrkomötet av biskoparna Sven Thidevall och Caroline Krook, efter drygt två års arbete lagt sitt förslag. Man har valt att kalla sitt betänkande: ”Närhet och samverkan”.

I utredningen står det att utgångspunkten är församlingen och att församlingar sedan kan samverka i pastorat. Men den dag en församling inte längre kan klara sig själv utan bildar ett pastorat med en annan församling eller med flera andra församlingar upphör församlingens självstyre helt och hållet. Dess styrelse ”församlingsrådet” tillsätts av pastoratets gemensamma kyrkofullmäktige och du behöver inte bo i församlingen för att kunna sitta i församlingsrådet. Kyrkofullmäktige beslutar om ansvarsfördelningen mellan församlingsråden och det gemensamma kyrkorådet och pastoratet ska ha en gemensam församlingsinstruktion. Kyrkofullmäktige beslutar själva om indelning i församlingar. Även om detta beslut, liksom församlingsinstruktionen, ska godkännas av stiftet, så ger det möjlighet att man lokalt lägger samman församlingar om en eller flera församlingar inte vill inrätta sig i ledet, om kyrkorådet vill likrikta.

Pastoraten kommer ju i väldigt många fall att bestå av en stor tätortsförsamling och ett antal mindre landsortsförsamlingar. Det kyrkofullmäktige/kyrkoråd som inte önskar bevara församlingarnas egenart har alla möjligheter att likrikta. Dessutom upphävs kravet på regelbundet gudstjänstliv i varje församling. Vad är då en församling? Ett geografiskt område utan andligt liv? Ska vi bevara församlingarna för hembygdsrörelsens skull eller är församlingens grundläggande uppgift att sprida budskapet om Jesus Kristus?

Om utredningen menar något med att församlingen är den grundläggande enheten, så måste också församlingens medlemmar ha det grundläggande inflytandet på församlingens verksamhet. Om man inte vill ha mer än ett lokalt val, så är det till församlingens beslutande organ medlemmarna röstar. Till ”samverkansorganet” i pastoratet bör församlingarnas kyrkofullmäktige utse sina representanter. Så görs ju i alla former av kommunalförbund, inkl. de flesta regionfullmäktige, om vi ska jämföra med den politiska organisationen.

Utredningen föreslår dessutom en ”kyrkoavgiftsväxling” mellan församlingar/pastorat och stiften, så att stiften får hela ansvaret för underhållet av kyrkorna. Beräkningen handlar om 8 öre/skattekrona. Det låter bestickande enkelt att få total utjämning avseende underhållet av kyrkorna inom stiften i likhet med det som redan finns i Visby stift. Men hur kommer det att påverka engagemanget för de egna kyrkorna ute i stiftet?

En bättre ordning vore ett delat ansvar. Låt stiftet ta ut en något högre kyrkoavgift så att stiftet kan bidra med mer medel än den kyrkoantikvariska ersättningen och kyrkobyggnadsbidraget. Då har stiftet större möjlighet att prioritera angelägna kyrkorenoveringar. Men låt huvudregeln ändå vara att församlingen/pastoratet står för en del av kostnaden själva. Att stiftet står för expertkunskaper i sammanhanget kan spara mycket pengar, då rätt åtgärder vidtas och upphandling sker på rätt sätt.

 Vår slutsats är alltså att strukturutredningen säger en sak – Närhet och samverkan – men föreslår en organisation som skulle kunna kallas – Stordrift och centralstyrning – Detta vore förödande för Svenska kyrkan. Politikerstyrningen av Svenska kyrkan på alla nivåer når sin fullbordan. Alla som vill Svenska kyrkans bästa måste samverka för att stoppa detta förslag.

 Bertil Olsson

Förbundsordförande

Kristdemokraterna är nog det parti som mest funderat på vad som är religion och vad som är politik. För det mesta har vi nog också hamnat rätt.

Det sade Acko Ankarberg-Johansson då hon talade vid Kristdemokraters i Svenska kyrkan årsmöte i Knivsta i helgen.

– I Sverige i dag är det naturligt att samlas i kyrkan vid kris, fortsatte hon. Men kyrkan kan inte bara var den mjuka dunkudden man använder då livet är svårt. Kyrkan måste vara något mer än en trevlig plats att vara på.

– Vi politiker har ibland fått kritik för att vi vill skydda människor från allt som är ont. Vi kristdemokrater vet också att det finns gränser för politiken. Vi i partiet tar de etiska frågorna på allvar. Vi har ett medicinskt-etiskt program som tar ställning till frågorna om livets början och livets slut.

Ankarberg-Johansson berättade lite om sin barn- och ungdom i frikyrkorörelsens Småland.

Hon återvände till kristdemokratins idéinnehåll och vikten av att hålla de ideologiska grunderna och frågorna levande.

– I sommar på rikstinget kommer vi att ta ställning till en eventuell översyn av principprogrammet. Jag vill inte ta ställning till vare sig debatten eller till hur beslutet kan bli. Men jag tycker att första kapitlet i principprogrammet fortfarande håller. Den ideologiska grunden är den samma. Läs också gärna den ideologiska inledningen till vart kapitel.

– Till hösten kommer vi att starta utbildningar i kristdemokratisk ideologi. Alltför många har snickrat ihop sin egen bild av kristdemokratisk filosofi.

Acko Ankarberg-Johansson redogjorde också för det politiska samtalet. Enligt hennes uppfattning bör 80 procent av samtalet handla om brister i samhället. Sedan bör 20 procent handla om lösningarna på problemen.

– Vi har tidigare haft de allra bästa lösningarna på problem som väljarna inte uppfattat som problem, berättade hon. Vi ska bli den sociala rösten i Alliansen.

– Vi ska arbeta för kropp, själ och ande. Vi ska arbeta för barn som är fattiga på relationer. Och det är något annat än socialdemokraternas barnfattigdom. Vi måste också ta med de andliga frågorna.

Acko Ankarberg-Johansson ansåg att partiet inte arbetat tillräckligt med sjukförsäkringen. Hon konstaterade att för många saker var fel för att partiets ska kunna vara nöjt.

– Vi måste arbeta med bristerna i regelverket. Vi kan se att ungefär en tredjedel handlar om brister i rutiner och handläggning. I regeringen har vi kommit med förslag om regeländringar.

Fyra och en halv av våra fem förslag har nu också kommit med i regeringens förslag.

Partisekreteraren passade också på att berömma Kristdemokrater i Svenska kyrkan.

– Jag är glad att ni valt personvalet som en väg att gå fram på. Det kan vara en svår väg. Det är något som vi sett i partiet. Men det finns ingen väg tillbaka.

– Svenska kyrkan måste se till att fler av dess medlemmar går och röstar i kyrkovalen. Och genom ert och andras arbete ökar kristdemokratins betydelse i samhället.

Vid årsmötet omvaldes Bertil Olsson, Växjö stift, som ordförande. Nya i styrelsen är Irene Oscarsson, Linköpings stift och Göran Sagen, Västerås stift.

Ett uttalande antogs om att Svenska kyrkan ska stödja arbetet med barn och ungdomar med fler rikskollekt.

Söndagen ägnades åt diskussion om valfrågor och behandling av utredningen om kyrkans framtida struktur.

Bo Herou

Acko Ankarberg-Johansson varnade för att kyrkan inte får bli den mjuka dunkudden att luta sig mot bara då livet är svårt.

Kristdemokraters i Svenska kyrkan ordförande Bertil Olsson tackade Acko Ankarberg-Johansson med en burk honung från Österlen.

Bertil Olsson, Lammhult, omvaldes som ordförande för Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Nya i styrelsen blev Iréne Oscarsson, Aneby, och Göran Sagen, Lima. Ett femtiotal ombud från hela Sverige hade samlats i Sankta Birgittakyrkan i Knivsta en helg i början av maj.

Efter de sedvanliga årsmötesförhandlingarna tog sig deltagarna till Sankta Maria i Alsike, Knivsta församlings nya kyrkcentrum.

Den nyligen presenterade strukturutredningen behandlades av den nyvalda förbundsstyrelsen och kyrkomötesgruppen. Under ledningen av Kalle Svensson och Lennart Sacrédeus diskuterades utredningen i seminarieform. Deltagarna kunde enas om att en hel del av förslagen i utredningen stod i direkt motsättning till utredningens namn Närhet och samverkan.

Vid riksstämman antogs också ett uttalande med innehåll att Svenska kyrkan bör stödja det ungdomsarbete som görs inom kyrkan med fler rikskollekt. I förslaget till rikskollekt inför 2012 missgynnas Credo och Salt, enligt förbundets uppfattning.

Detta är dubbelt olyckligt då ärkebiskopen under 2012 bjuder in till ett nationellt möte om barn och ungdomars rätt till en andlig utveckling.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan är indelat i stiftkretsar med sina egna styrelser. Stiftkretsarna sänder sedan sina ombud till riksstämman, där också förbundsstyrelsen och kyrkomötesledamöterna deltar.

Uttalande antaget vid Kristdemokraters i Svenska kyrkan riksstämma 8 maj 2011 i Knivsta

Vi, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, anser att Svenska kyrkan ska ge fler rikskollekter till det kristna barn och ungdomsarbetet.

Av de totalt 29 rikskollekterna för 2012 går endast 2,5 – d v s mindre än en tiondedel – till en barn- och ungdomsorganisation, dessutom en enda, nämligen Svenska Kyrkans Unga.

Detta är en orättvis och knappast framåtsyftande fördelning och prioritering. Barn och ungdomar är kyrkans framtid. Deras centrala roll fastslås även i Kyrkoordningen. Under 2012 inbjuder ärkebiskopen in till ett nationellt möte om barn och ungdom med fokus på barns rätt till en andlig utveckling. Då skall barn och ungdom, som en följd av detta, ges en större andel av rikskollekterna.

Vare sig Credo eller Salt tilldelas någon rikskollekt för 2012, trots omfattande arbete bland högskolestuderande, gymnasister, ungdomar och barn. Det vi talar om här är dels jämförelsevis stora organisationer, dels organisationer som faktiskt uppfyller statens krav på att vara bidragsberättigade. Då borde detta vara tillräckligt även för Svenska Kyrkans ögon.

Mycket bra kristet barn- och ungdomsverksamhet genomförs runtom i vårt land. I den nyligen förnyade överenskommelsen mellan EFS och Svenska kyrkan står det att Svenska kyrkan betraktar allt arbete inom EFS och Svenska kyrkan som sitt. Detta borde då även kunna synas i en fråga som denna, alltså när man kommer till det ekonomiska stödet och de ekonomiska förutsättningarna.

Svenska kyrkan upplever sedan flera decennier en fallande dop- och konfirmationsfrekvens, vilket gör att vi som kyrka och församlingar behöver alla sätt som kan tänkas i att nå barn och ungdomar med det kristna budskapet. Även olika fromhetsriktningar och arbetssätt har därför en plats- och vi behöver helt enkelt hjälpas åt i detta.

Svenska kyrkans kan mer än idag främja och stödja de organisationer som finns inom kyrkans hägn att föra barn och ungdomar till ett levande möte med Kristus och finna en tro och tillit till Gud som bär för livet.

Dryga trettiotalet kyrkopolitiker besökte Rom under tre dagar. Det var Kristdemokrater i Svenska kyrkan som valde att låta avgående och tillträdande ledamöter i Kyrkomötet frotteras med förbundsstyrelsen på det sättet.

Resan, som arrangerats av Luca Cesarini, präst i Göteborgs stift, innehöll både konferens och turistguidning. Eller vad sägs om Peterskyrkan i gryningen, Vatikanens trädgård, Forum Romanum och påveaudiens.

– Tanken är att vi ska ta tillvara erfarenheterna från de avgående ledamöterna i Kyrkomötet, berättar Bertil Olsson, ordförande i Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR). Sedan är det naturligtvis extra positivt att vi kan göra det under så här trevliga former.

Nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan gick till val i höstens kyrkoval med frågan om personval som främsta fråga. Uppenbarligen var det något som tilltalade väljarna. Nomineringsgruppen ökade representationen med ett mandat till 18. Att märka är också att flera av de nyvalda ledamöterna personkryssats in i Kyrkomötet.

– Det visar att personval är framtidens melodi i kyrkovalet, fortsätter Bertil Olsson. Till genomslaget kan också ha bidragit att tre namn får kryssas i kyrkovalet.

Nu kan det inte hjälpas att turistguidningen i Rom tog överhand över det kyrkopolitiska konfererandet. I strålande sol, kalla morgnar och varma dagar hanns många av Roms sevärdheter med.

Bland annat besöktes Birgittahuset. I det särskilda bönerummet fanns några reliker efter den heliga Birgitta förvarade, Bland annat en ryggkota och ett lårben. I en förkammare fanns också något som påstås vara hennes tagelskjorta.

Höjdpunkten för många av deltagarna var den audiens som påven på sedvanligt sätt höll i den stora audienssalen i Vatikanen. Inför dryga 6.000 åhörare läste påven Benediktus XVI upp ett uttalande på hela åtta språk. Sedan räknades större besökande grupper upp. Stämningen i audienssalen påminde lite om en svensk fotbollsmatch.

Deltagarna sjöng, spelade och tjoade. Och längst fram satt Petrus efterföljare och vinkade.

Nämnas kan också att kyrkomötesledamöterna och förbundsstyrelsen hann med att besöka Spanska trappan och Fontana di Trevi, känd från Anita Ekbergs badscen i filmen La dolce vita från 1960.

Förbundet Kristdemokrater i Svenska kyrkan håller riksstämma 24 april i Knivsta. Då kommer bland annat ett bildspel från Romresan att visas.

För den intresserade är Vatikanens sida på internet ovärderlig:

http://www.vatican.va/phome_en.htm

Också den länken till cyberbesök vid Petri grav under Peterskyrkan är intressant:

http://www.vatican.va/various/basiliche/necropoli/scavi_english.html

Bo Herou

Att alla människor har samma värde innebär inte att alla relationer i kristen förståelse kan kallas äktenskap. Svenska kyrkan och de övriga 38 samfunden i Sverige som har vigselrätt.

har full frihet att ha ett annat äktenskapsbegrepp än den lag som beslöts av riksdagen i maj.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan anser liksom många andra att begreppet äktenskap endast kan användas för att benämna relationen mellan en man och en kvinna enligt Jesu ord i Matteus 19:4-6 ” Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?

Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. ”I äktenskapet kan livet föras vidare mellan de två makarna."

I Luthers lilla katekes står det: ”Äktenskapet är instiftat av Gud som vid människans skapelse förordnade att en man och en kvinna skulle såsom äkta makar leva tillsammans till inbördes bistånd samt släktets förökelse och uppfostran.”

I Föräldrabalkens första paragraf knyter lagstiftningen samman människans biologiska och sociala ursprung.” Är vid barnets födelse modern gift, skall mannen i äktenskapet anses som fader. ”Det fungerar inte för enkönade par. Det förutsätter i så fall att den nya definitionen av äktenskap innefattar tre parter och att en av dessa tre samtidigt kan vara vigd i ett annat äktenskap. Kristdemokrater i Svenska kyrkan anser att det är viktigt att behålla faderskapspresumtionen som en grundläggande del av äktenskapet. Om eftersträvad likhet ska kunna upprätthållas mellan enkönade och tvåkönade par måste i annat fall blodprov eller medgivande under sanningsförsäkran av en utpekad fader bli obligatorisk vid varje födsel. Barnets rätt att få veta sitt ursprung skapar i det enkönade förhållandet en situation där barn måste räkna med tre föräldrar.

Man ska vara uppmärksam när stora reformer genomförs, vilka konsekvenser de kan få i framtiden. Frågan om äktenskapet splittrar nu hela Svenska kyrkan med dess inomkyrkliga rörelser; bland andra laestadianismen och EFS. Sprickan går också rakt genom våra biskopar, präst- och diakonkollegier, musiker, gudstjänstfirare och det breda lagret av kyrkotillhöriga.

Helén Lindbäck, präst

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

Så är då kyrkovalet över för denna gång. En gigantisk apparat och så utnyttjar bara knappt 12 % av Svenska kyrkans medlemmar sin rösträtt. Kostnaden som Svenska kyrkan och de olika nomineringsgrupperna lagt ner är enorma i förhållande till det ringa intresset. Flertalet av Svenska kyrkans beslutsfattare på riksnivå tolkar ”en demokratisk organisation” som föreskrivs i Lagen om Svenska kyrkan, som att kyrkan måste ha en organisation som är en kopia av samhällets organisation. Detta har resulterat i en valordning som föreskriver att kandidaterna i ett val måste föras upp på en valsedel under gemensam beteckning. Man har alltså infört partiväsen i Svenska kyrkan även om man kallar det för nomineringsgrupper. Vad är det som säger att det är en demokratisk organisation för att de som väljs har en gruppbeteckning? Även i det kommunistiskt styrda Sovjetunionen röstade man på partilistor, men där hade kandidaterna i förväg godkänts av regimen.

De som väljs kallas med ett samlat namn för ”förtroendevalda”. Men väljarna har kanske inte förtroende för alla som är uppförda på valsedeln, och den röstande har inga garantier för att rösten tillfaller just den man sätter kryss för. Rösten tillfaller i första hand gruppen och bara om den man kryssat för får tillräckligt med kryss, så ger personvalet utslag. Om istället alla kandidater finns på en valsedel och kryssen blir helt utslagsgivande så väljs bara de kandidater som församlingsmedlemmarna har förtroende för. Valproceduren kunde då göras betydligt enklare. De aktuella valsedlarna med kort presentation av kandidaterna kunde då skickas ut tillsammans med röstkorten. En begränsning av valbarheten till den egna valkretsen i aktuellt val borgar för att de aktuella kandidaterna är kända för en stor del av medlemmarna.

Behöver kyrkomötet ha 251 ledamöter? Är det inte märkligt att biskoparna som har det yttersta ansvaret för Svenska kyrkans lära inte ens har rösträtt i kyrkomötet? Behöver det finnas så många nämnder och styrelser i den rikskyrkliga organisationen? Mycket behöver ses över för att anpassa Svenska kyrkans organisation, så att den på ett bättre sätt speglar en kristen kyrkas väsen och inte är en blåkopia på samhällets organisation.

Här har Kristdemokrater i Svenska kyrkan en viktig uppgift och därför ställde vi upp också i årets kyrkoval.

Vår kampanj om renodlade personval gav ett gensvar som innebar att vi ökat vår närvaro i kyrkomötet från 17 till 18 ledamöter, medan Moderaterna, Centern och Folkpartister i Svenska kyrkan minskade och Socialdemokraterna förblev den största nomineringsgruppen med oförändrat antal mandat. De små nomineringsgrupperna ökade sin andel av mandaten.

Svenska kyrkan kommer under de närmaste åren att drabbas av en rejäl minskning av sin ekonomiska bärkraft. Eftersom kyrkoavgiften regleras med ett förskott räknat på den senaste taxeringen och en slutavräkning i efterhand, så slår den ekonomiska nedgången, som kommuner och landsting kämpar med just nu, att drabba Svenska kyrkan med full kraft 2011 och 2012. Vill då de stora riksdagspartierna bli förknippade med de svåra besluten om försäljningar av fastigheter och personalneddragningar som detta medför? Jag tror inte det. Därför är jag övertygad om att vår lansering av renodlade personval kommer att få gehör mycket tidigare än någon har räknat med. Det kan ju bli den räddning partierna behöver för att dra sig ur kyrkopolitiken utan att överge de partimedlemmar som vill engagera sig som förtroendevalda i Svenska kyrkan.

Med dessa rader vill jag också  tacka alla de som genom sin röst och på annat sätt hjälpt till, så att vi nu får möjlighet att med starkare kraft verka för nödvändiga förändringar.

Svenska kyrkan måste bli en demokratisk kyrka där medlemmarna fritt väljer de personer som har deras förtroende att leda Svenska kyrkan tillsammans med ämbetsbärarna – biskopar, präster och diakoner.

Bertil Olsson/tf. förbundsordförande.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan