Senaste nytt

Så har då den strukturutredning, som tillsattes efter en motion i kyrkomötet av biskoparna Sven Thidevall och Caroline Krook, efter drygt två års arbete lagt sitt förslag. Man har valt att kalla sitt betänkande: ”Närhet och samverkan”.

I utredningen står det att utgångspunkten är församlingen och att församlingar sedan kan samverka i pastorat. Men den dag en församling inte längre kan klara sig själv utan bildar ett pastorat med en annan församling eller med flera andra församlingar upphör församlingens självstyre helt och hållet. Dess styrelse ”församlingsrådet” tillsätts av pastoratets gemensamma kyrkofullmäktige och du behöver inte bo i församlingen för att kunna sitta i församlingsrådet. Kyrkofullmäktige beslutar om ansvarsfördelningen mellan församlingsråden och det gemensamma kyrkorådet och pastoratet ska ha en gemensam församlingsinstruktion. Kyrkofullmäktige beslutar själva om indelning i församlingar. Även om detta beslut, liksom församlingsinstruktionen, ska godkännas av stiftet, så ger det möjlighet att man lokalt lägger samman församlingar om en eller flera församlingar inte vill inrätta sig i ledet, om kyrkorådet vill likrikta.

Pastoraten kommer ju i väldigt många fall att bestå av en stor tätortsförsamling och ett antal mindre landsortsförsamlingar. Det kyrkofullmäktige/kyrkoråd som inte önskar bevara församlingarnas egenart har alla möjligheter att likrikta. Dessutom upphävs kravet på regelbundet gudstjänstliv i varje församling. Vad är då en församling? Ett geografiskt område utan andligt liv? Ska vi bevara församlingarna för hembygdsrörelsens skull eller är församlingens grundläggande uppgift att sprida budskapet om Jesus Kristus?

Om utredningen menar något med att församlingen är den grundläggande enheten, så måste också församlingens medlemmar ha det grundläggande inflytandet på församlingens verksamhet. Om man inte vill ha mer än ett lokalt val, så är det till församlingens beslutande organ medlemmarna röstar. Till ”samverkansorganet” i pastoratet bör församlingarnas kyrkofullmäktige utse sina representanter. Så görs ju i alla former av kommunalförbund, inkl. de flesta regionfullmäktige, om vi ska jämföra med den politiska organisationen.

Utredningen föreslår dessutom en ”kyrkoavgiftsväxling” mellan församlingar/pastorat och stiften, så att stiften får hela ansvaret för underhållet av kyrkorna. Beräkningen handlar om 8 öre/skattekrona. Det låter bestickande enkelt att få total utjämning avseende underhållet av kyrkorna inom stiften i likhet med det som redan finns i Visby stift. Men hur kommer det att påverka engagemanget för de egna kyrkorna ute i stiftet?

En bättre ordning vore ett delat ansvar. Låt stiftet ta ut en något högre kyrkoavgift så att stiftet kan bidra med mer medel än den kyrkoantikvariska ersättningen och kyrkobyggnadsbidraget. Då har stiftet större möjlighet att prioritera angelägna kyrkorenoveringar. Men låt huvudregeln ändå vara att församlingen/pastoratet står för en del av kostnaden själva. Att stiftet står för expertkunskaper i sammanhanget kan spara mycket pengar, då rätt åtgärder vidtas och upphandling sker på rätt sätt.

 Vår slutsats är alltså att strukturutredningen säger en sak – Närhet och samverkan – men föreslår en organisation som skulle kunna kallas – Stordrift och centralstyrning – Detta vore förödande för Svenska kyrkan. Politikerstyrningen av Svenska kyrkan på alla nivåer når sin fullbordan. Alla som vill Svenska kyrkans bästa måste samverka för att stoppa detta förslag.

 Bertil Olsson

Förbundsordförande

Kristdemokraterna är nog det parti som mest funderat på vad som är religion och vad som är politik. För det mesta har vi nog också hamnat rätt.

Det sade Acko Ankarberg-Johansson då hon talade vid Kristdemokraters i Svenska kyrkan årsmöte i Knivsta i helgen.

– I Sverige i dag är det naturligt att samlas i kyrkan vid kris, fortsatte hon. Men kyrkan kan inte bara var den mjuka dunkudden man använder då livet är svårt. Kyrkan måste vara något mer än en trevlig plats att vara på.

– Vi politiker har ibland fått kritik för att vi vill skydda människor från allt som är ont. Vi kristdemokrater vet också att det finns gränser för politiken. Vi i partiet tar de etiska frågorna på allvar. Vi har ett medicinskt-etiskt program som tar ställning till frågorna om livets början och livets slut.

Ankarberg-Johansson berättade lite om sin barn- och ungdom i frikyrkorörelsens Småland.

Hon återvände till kristdemokratins idéinnehåll och vikten av att hålla de ideologiska grunderna och frågorna levande.

– I sommar på rikstinget kommer vi att ta ställning till en eventuell översyn av principprogrammet. Jag vill inte ta ställning till vare sig debatten eller till hur beslutet kan bli. Men jag tycker att första kapitlet i principprogrammet fortfarande håller. Den ideologiska grunden är den samma. Läs också gärna den ideologiska inledningen till vart kapitel.

– Till hösten kommer vi att starta utbildningar i kristdemokratisk ideologi. Alltför många har snickrat ihop sin egen bild av kristdemokratisk filosofi.

Acko Ankarberg-Johansson redogjorde också för det politiska samtalet. Enligt hennes uppfattning bör 80 procent av samtalet handla om brister i samhället. Sedan bör 20 procent handla om lösningarna på problemen.

– Vi har tidigare haft de allra bästa lösningarna på problem som väljarna inte uppfattat som problem, berättade hon. Vi ska bli den sociala rösten i Alliansen.

– Vi ska arbeta för kropp, själ och ande. Vi ska arbeta för barn som är fattiga på relationer. Och det är något annat än socialdemokraternas barnfattigdom. Vi måste också ta med de andliga frågorna.

Acko Ankarberg-Johansson ansåg att partiet inte arbetat tillräckligt med sjukförsäkringen. Hon konstaterade att för många saker var fel för att partiets ska kunna vara nöjt.

– Vi måste arbeta med bristerna i regelverket. Vi kan se att ungefär en tredjedel handlar om brister i rutiner och handläggning. I regeringen har vi kommit med förslag om regeländringar.

Fyra och en halv av våra fem förslag har nu också kommit med i regeringens förslag.

Partisekreteraren passade också på att berömma Kristdemokrater i Svenska kyrkan.

– Jag är glad att ni valt personvalet som en väg att gå fram på. Det kan vara en svår väg. Det är något som vi sett i partiet. Men det finns ingen väg tillbaka.

– Svenska kyrkan måste se till att fler av dess medlemmar går och röstar i kyrkovalen. Och genom ert och andras arbete ökar kristdemokratins betydelse i samhället.

Vid årsmötet omvaldes Bertil Olsson, Växjö stift, som ordförande. Nya i styrelsen är Irene Oscarsson, Linköpings stift och Göran Sagen, Västerås stift.

Ett uttalande antogs om att Svenska kyrkan ska stödja arbetet med barn och ungdomar med fler rikskollekt.

Söndagen ägnades åt diskussion om valfrågor och behandling av utredningen om kyrkans framtida struktur.

Bo Herou

Acko Ankarberg-Johansson varnade för att kyrkan inte får bli den mjuka dunkudden att luta sig mot bara då livet är svårt.

Kristdemokraters i Svenska kyrkan ordförande Bertil Olsson tackade Acko Ankarberg-Johansson med en burk honung från Österlen.

Bertil Olsson, Lammhult, omvaldes som ordförande för Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Nya i styrelsen blev Iréne Oscarsson, Aneby, och Göran Sagen, Lima. Ett femtiotal ombud från hela Sverige hade samlats i Sankta Birgittakyrkan i Knivsta en helg i början av maj.

Efter de sedvanliga årsmötesförhandlingarna tog sig deltagarna till Sankta Maria i Alsike, Knivsta församlings nya kyrkcentrum.

Den nyligen presenterade strukturutredningen behandlades av den nyvalda förbundsstyrelsen och kyrkomötesgruppen. Under ledningen av Kalle Svensson och Lennart Sacrédeus diskuterades utredningen i seminarieform. Deltagarna kunde enas om att en hel del av förslagen i utredningen stod i direkt motsättning till utredningens namn Närhet och samverkan.

Vid riksstämman antogs också ett uttalande med innehåll att Svenska kyrkan bör stödja det ungdomsarbete som görs inom kyrkan med fler rikskollekt. I förslaget till rikskollekt inför 2012 missgynnas Credo och Salt, enligt förbundets uppfattning.

Detta är dubbelt olyckligt då ärkebiskopen under 2012 bjuder in till ett nationellt möte om barn och ungdomars rätt till en andlig utveckling.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan är indelat i stiftkretsar med sina egna styrelser. Stiftkretsarna sänder sedan sina ombud till riksstämman, där också förbundsstyrelsen och kyrkomötesledamöterna deltar.

Uttalande antaget vid Kristdemokraters i Svenska kyrkan riksstämma 8 maj 2011 i Knivsta

Vi, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, anser att Svenska kyrkan ska ge fler rikskollekter till det kristna barn och ungdomsarbetet.

Av de totalt 29 rikskollekterna för 2012 går endast 2,5 – d v s mindre än en tiondedel – till en barn- och ungdomsorganisation, dessutom en enda, nämligen Svenska Kyrkans Unga.

Detta är en orättvis och knappast framåtsyftande fördelning och prioritering. Barn och ungdomar är kyrkans framtid. Deras centrala roll fastslås även i Kyrkoordningen. Under 2012 inbjuder ärkebiskopen in till ett nationellt möte om barn och ungdom med fokus på barns rätt till en andlig utveckling. Då skall barn och ungdom, som en följd av detta, ges en större andel av rikskollekterna.

Vare sig Credo eller Salt tilldelas någon rikskollekt för 2012, trots omfattande arbete bland högskolestuderande, gymnasister, ungdomar och barn. Det vi talar om här är dels jämförelsevis stora organisationer, dels organisationer som faktiskt uppfyller statens krav på att vara bidragsberättigade. Då borde detta vara tillräckligt även för Svenska Kyrkans ögon.

Mycket bra kristet barn- och ungdomsverksamhet genomförs runtom i vårt land. I den nyligen förnyade överenskommelsen mellan EFS och Svenska kyrkan står det att Svenska kyrkan betraktar allt arbete inom EFS och Svenska kyrkan som sitt. Detta borde då även kunna synas i en fråga som denna, alltså när man kommer till det ekonomiska stödet och de ekonomiska förutsättningarna.

Svenska kyrkan upplever sedan flera decennier en fallande dop- och konfirmationsfrekvens, vilket gör att vi som kyrka och församlingar behöver alla sätt som kan tänkas i att nå barn och ungdomar med det kristna budskapet. Även olika fromhetsriktningar och arbetssätt har därför en plats- och vi behöver helt enkelt hjälpas åt i detta.

Svenska kyrkans kan mer än idag främja och stödja de organisationer som finns inom kyrkans hägn att föra barn och ungdomar till ett levande möte med Kristus och finna en tro och tillit till Gud som bär för livet.

Dryga trettiotalet kyrkopolitiker besökte Rom under tre dagar. Det var Kristdemokrater i Svenska kyrkan som valde att låta avgående och tillträdande ledamöter i Kyrkomötet frotteras med förbundsstyrelsen på det sättet.

Resan, som arrangerats av Luca Cesarini, präst i Göteborgs stift, innehöll både konferens och turistguidning. Eller vad sägs om Peterskyrkan i gryningen, Vatikanens trädgård, Forum Romanum och påveaudiens.

– Tanken är att vi ska ta tillvara erfarenheterna från de avgående ledamöterna i Kyrkomötet, berättar Bertil Olsson, ordförande i Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR). Sedan är det naturligtvis extra positivt att vi kan göra det under så här trevliga former.

Nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan gick till val i höstens kyrkoval med frågan om personval som främsta fråga. Uppenbarligen var det något som tilltalade väljarna. Nomineringsgruppen ökade representationen med ett mandat till 18. Att märka är också att flera av de nyvalda ledamöterna personkryssats in i Kyrkomötet.

– Det visar att personval är framtidens melodi i kyrkovalet, fortsätter Bertil Olsson. Till genomslaget kan också ha bidragit att tre namn får kryssas i kyrkovalet.

Nu kan det inte hjälpas att turistguidningen i Rom tog överhand över det kyrkopolitiska konfererandet. I strålande sol, kalla morgnar och varma dagar hanns många av Roms sevärdheter med.

Bland annat besöktes Birgittahuset. I det särskilda bönerummet fanns några reliker efter den heliga Birgitta förvarade, Bland annat en ryggkota och ett lårben. I en förkammare fanns också något som påstås vara hennes tagelskjorta.

Höjdpunkten för många av deltagarna var den audiens som påven på sedvanligt sätt höll i den stora audienssalen i Vatikanen. Inför dryga 6.000 åhörare läste påven Benediktus XVI upp ett uttalande på hela åtta språk. Sedan räknades större besökande grupper upp. Stämningen i audienssalen påminde lite om en svensk fotbollsmatch.

Deltagarna sjöng, spelade och tjoade. Och längst fram satt Petrus efterföljare och vinkade.

Nämnas kan också att kyrkomötesledamöterna och förbundsstyrelsen hann med att besöka Spanska trappan och Fontana di Trevi, känd från Anita Ekbergs badscen i filmen La dolce vita från 1960.

Förbundet Kristdemokrater i Svenska kyrkan håller riksstämma 24 april i Knivsta. Då kommer bland annat ett bildspel från Romresan att visas.

För den intresserade är Vatikanens sida på internet ovärderlig:

http://www.vatican.va/phome_en.htm

Också den länken till cyberbesök vid Petri grav under Peterskyrkan är intressant:

http://www.vatican.va/various/basiliche/necropoli/scavi_english.html

Bo Herou

Att alla människor har samma värde innebär inte att alla relationer i kristen förståelse kan kallas äktenskap. Svenska kyrkan och de övriga 38 samfunden i Sverige som har vigselrätt.

har full frihet att ha ett annat äktenskapsbegrepp än den lag som beslöts av riksdagen i maj.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan anser liksom många andra att begreppet äktenskap endast kan användas för att benämna relationen mellan en man och en kvinna enligt Jesu ord i Matteus 19:4-6 ” Har ni inte läst att Skaparen från början gjorde dem till man och kvinna?

Därför skall en man lämna sin far och sin mor för att leva med sin hustru, och de två skall bli ett. ”I äktenskapet kan livet föras vidare mellan de två makarna."

I Luthers lilla katekes står det: ”Äktenskapet är instiftat av Gud som vid människans skapelse förordnade att en man och en kvinna skulle såsom äkta makar leva tillsammans till inbördes bistånd samt släktets förökelse och uppfostran.”

I Föräldrabalkens första paragraf knyter lagstiftningen samman människans biologiska och sociala ursprung.” Är vid barnets födelse modern gift, skall mannen i äktenskapet anses som fader. ”Det fungerar inte för enkönade par. Det förutsätter i så fall att den nya definitionen av äktenskap innefattar tre parter och att en av dessa tre samtidigt kan vara vigd i ett annat äktenskap. Kristdemokrater i Svenska kyrkan anser att det är viktigt att behålla faderskapspresumtionen som en grundläggande del av äktenskapet. Om eftersträvad likhet ska kunna upprätthållas mellan enkönade och tvåkönade par måste i annat fall blodprov eller medgivande under sanningsförsäkran av en utpekad fader bli obligatorisk vid varje födsel. Barnets rätt att få veta sitt ursprung skapar i det enkönade förhållandet en situation där barn måste räkna med tre föräldrar.

Man ska vara uppmärksam när stora reformer genomförs, vilka konsekvenser de kan få i framtiden. Frågan om äktenskapet splittrar nu hela Svenska kyrkan med dess inomkyrkliga rörelser; bland andra laestadianismen och EFS. Sprickan går också rakt genom våra biskopar, präst- och diakonkollegier, musiker, gudstjänstfirare och det breda lagret av kyrkotillhöriga.

Helén Lindbäck, präst

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

Så är då kyrkovalet över för denna gång. En gigantisk apparat och så utnyttjar bara knappt 12 % av Svenska kyrkans medlemmar sin rösträtt. Kostnaden som Svenska kyrkan och de olika nomineringsgrupperna lagt ner är enorma i förhållande till det ringa intresset. Flertalet av Svenska kyrkans beslutsfattare på riksnivå tolkar ”en demokratisk organisation” som föreskrivs i Lagen om Svenska kyrkan, som att kyrkan måste ha en organisation som är en kopia av samhällets organisation. Detta har resulterat i en valordning som föreskriver att kandidaterna i ett val måste föras upp på en valsedel under gemensam beteckning. Man har alltså infört partiväsen i Svenska kyrkan även om man kallar det för nomineringsgrupper. Vad är det som säger att det är en demokratisk organisation för att de som väljs har en gruppbeteckning? Även i det kommunistiskt styrda Sovjetunionen röstade man på partilistor, men där hade kandidaterna i förväg godkänts av regimen.

De som väljs kallas med ett samlat namn för ”förtroendevalda”. Men väljarna har kanske inte förtroende för alla som är uppförda på valsedeln, och den röstande har inga garantier för att rösten tillfaller just den man sätter kryss för. Rösten tillfaller i första hand gruppen och bara om den man kryssat för får tillräckligt med kryss, så ger personvalet utslag. Om istället alla kandidater finns på en valsedel och kryssen blir helt utslagsgivande så väljs bara de kandidater som församlingsmedlemmarna har förtroende för. Valproceduren kunde då göras betydligt enklare. De aktuella valsedlarna med kort presentation av kandidaterna kunde då skickas ut tillsammans med röstkorten. En begränsning av valbarheten till den egna valkretsen i aktuellt val borgar för att de aktuella kandidaterna är kända för en stor del av medlemmarna.

Behöver kyrkomötet ha 251 ledamöter? Är det inte märkligt att biskoparna som har det yttersta ansvaret för Svenska kyrkans lära inte ens har rösträtt i kyrkomötet? Behöver det finnas så många nämnder och styrelser i den rikskyrkliga organisationen? Mycket behöver ses över för att anpassa Svenska kyrkans organisation, så att den på ett bättre sätt speglar en kristen kyrkas väsen och inte är en blåkopia på samhällets organisation.

Här har Kristdemokrater i Svenska kyrkan en viktig uppgift och därför ställde vi upp också i årets kyrkoval.

Vår kampanj om renodlade personval gav ett gensvar som innebar att vi ökat vår närvaro i kyrkomötet från 17 till 18 ledamöter, medan Moderaterna, Centern och Folkpartister i Svenska kyrkan minskade och Socialdemokraterna förblev den största nomineringsgruppen med oförändrat antal mandat. De små nomineringsgrupperna ökade sin andel av mandaten.

Svenska kyrkan kommer under de närmaste åren att drabbas av en rejäl minskning av sin ekonomiska bärkraft. Eftersom kyrkoavgiften regleras med ett förskott räknat på den senaste taxeringen och en slutavräkning i efterhand, så slår den ekonomiska nedgången, som kommuner och landsting kämpar med just nu, att drabba Svenska kyrkan med full kraft 2011 och 2012. Vill då de stora riksdagspartierna bli förknippade med de svåra besluten om försäljningar av fastigheter och personalneddragningar som detta medför? Jag tror inte det. Därför är jag övertygad om att vår lansering av renodlade personval kommer att få gehör mycket tidigare än någon har räknat med. Det kan ju bli den räddning partierna behöver för att dra sig ur kyrkopolitiken utan att överge de partimedlemmar som vill engagera sig som förtroendevalda i Svenska kyrkan.

Med dessa rader vill jag också  tacka alla de som genom sin röst och på annat sätt hjälpt till, så att vi nu får möjlighet att med starkare kraft verka för nödvändiga förändringar.

Svenska kyrkan måste bli en demokratisk kyrka där medlemmarna fritt väljer de personer som har deras förtroende att leda Svenska kyrkan tillsammans med ämbetsbärarna – biskopar, präster och diakoner.

Bertil Olsson/tf. förbundsordförande.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan